1 Krönikeboken 16
Svenska Folkbibeln
16 Sedan de hade fört Guds ark dit in, ställde de den i tältet som David hade rest åt den och offrade därefter brännoffer och gemenskapsoffer inför Guds ansikte. 2 När David hade offrat brännoffer och gemenskapsoffer, välsignade han folket i Herrens namn. 3 Och åt var och en i Israel, både man och kvinna, gav han en kaka bröd, en dadelkaka och en druvkaka.
4 Han utsåg några leviter till att tjänstgöra inför Herrens ark, för att de skulle prisa, tacka och lova Herren, Israels Gud: 5 Asaf som anförare, näst efter honom Sakarja och vidare Jegiel, Semiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edom och Jegiel med psaltare och harpor. Asaf skulle slå på cymbaler. 6 Men prästerna Benaja och Jahasiel skulle ständigt blåsa i trumpeterna framför Guds förbundsark.
Davids lovsång
7 Det var den dagen som David först bestämde att man genom Asaf och hans bröder skulle tacka Herren på detta sätt:
8 "Tacka Herren, åkalla hans namn,
gör hans gärningar kända bland folken!
9 Sjung till hans ära, lovprisa honom,
tala om alla hans under.
10 Beröm er av hans heliga namn!
De som söker Herren må glädja sig av hjärtat.
11 Fråga efter Herren och hans makt,
sök alltid hans ansikte.
12 Tänk på de under han har gjort,
på hans tecken och hans domslut,
13 ni Israels barn, hans tjänare,
ni Jakobs söner, hans utvalda.
14 Han är Herren, vår Gud,
över hela jorden når hans domar.
15 Kom för alltid ihåg hans förbund,
det ord han påbjudit för tusen släkten,
16 det förbund han slöt med Abraham
och hans ed till Isak.
17 Han fastställde det för Jakob som en stadga,
för Israel som ett evigt förbund.
18 Han sade: Åt dig vill jag ge Kanaans land,
det skall bli er arvslott.
19 Då var ni en liten skara,
ni var mycket få och främlingar där.
20 De vandrade från folk till folk,
från ett land till ett annat.
21 Han tillät ingen att skada dem,
han straffade kungar för deras skull:
22 Rör inte mina smorda,
gör inte mina profeter något ont!
23 Sjung till Herrens ära alla länder!
Kungör hans frälsning från dag till dag!
24 Förkunna hans ära bland hednafolken,
bland alla folk hans under!
25 Ty stor är Herren och högt prisad,
värd att frukta mer än alla gudar.
26 Folkens alla gudar är avgudar,
men Herren har gjort himlarna.
27 Majestät och härlighet är inför hans ansikte,
makt och glädje i hans boning.
28 Ge åt Herren, ni folkens släkter,
ge åt Herren ära och makt!
29 Ge åt Herren hans namns ära,
bär fram gåvor och kom inför hans ansikte,
30 tillbed Herren i helig skrud.
Bäva inför honom, alla länder.
Jorden står fast, den kan inte rubbas.
31 Må himlen vara glad och jorden fröjda sig.
Bland hednafolken skall man säga: Herren är Konung!
32 Må havet brusa och allt som fyller det,
må marken glädja sig och allt som är därpå.
33 Jubla skall alla skogens träd,
inför Herren,
ty han kommer för att döma jorden.
34 Tacka Herren, ty han är god,
ty hans nåd varar i evighet.
35 Och säg: Fräls oss, du vår frälsnings Gud,
och församla oss och rädda oss från hednafolken,
så att vi får prisa ditt heliga namn
och ha vår ära i att prisa dig.
36 Lovad vare Herren, Israels Gud,
från evighet till evighet!"
Och allt folket sade: "Amen!" och prisade Herren.
Gudstjänst i Jerusalem och Gibeon
37 David uppdrog åt Asaf och hans bröder där inför Herrens förbundsark att ständigt göra tjänst inför arken enligt föreskrifterna för varje dag. 38 Obed-Edom och deras bröder var sextioåtta till antalet. Obed-Edom, Jedutuns son, och Hosa gjorde han till dörrvaktare.
39 David anställde också prästen Sadok och hans bröder, prästerna, inför Herrens tabernakel på offerhöjden i Gibeon, 40 för att de ständigt skulle offra brännoffer åt Herren på brännoffersaltaret, morgon och kväll, och göra allt som var skrivet i den lag som Herren hade gett Israel. 41 Och hos dem var Heman och Jedutun och de andra utvalda som nämnts vid namn. De skulle tacka Herren, därför att hans nåd varar i evighet. 42 Hos dessa, nämligen Heman och Jedutun, förvarades trumpeter och cymbaler åt dem som skulle spela, liksom andra musikinstrument som hörde till gudstjänsten. Jedutuns söner gjorde han till dörrvaktare.
43 Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt. Men David vände om för att hälsa sitt husfolk.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln