1 Korinthierbrevet 4

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Ledare och tjänare

4 Ni ska därför se på Apollos och mig som Kristi tjänare, som förmedlar Guds välsignelser genom att förklara Guds hemligheter.

² Det viktigaste för en tjänare är att göra precis vad hans herre säger till honom.

³ Kan man säga det om mig? Har jag varit en tjänare? Nåja, jag bryr mig inte om vad ni tänker i det fallet, eller vad någon annan tänker. Jag litar inte ens på mitt eget omdöme när det gäller detta.

⁴ Mitt samvete är rent, men inte ens det är ett slutgiltigt bevis. Det är Herren själv som måste granska mig och avgöra det.

⁵ Se därför till att ni inte drar förhastade slutsatser om någon enda människa. Vänta tills Herren återvänder. Då ska han ställa oss fram i ljuset, så att alla kan se precis hur var och en av oss har det i djupet av vårt innersta. Då får alla veta med vilka motiv vi har arbetat för Gud. Då ska Gud ge var och en det beröm som han förtjänar.

⁶ Jag har använt mig och Apollos som exempel för att visa att ni inte får följa människor. Ni får inte berömma er mera av den ene av lärarna än av den andre.

⁷ Varför är ni så stolta? Vad har ni, som inte Gud har gett er? Och om allt ni har kommer från Gud, varför ser ni er då själva som så betydelsefulla, som om ni hade uträttat något av er själva?

⁸ Ni tycks tro att ni redan har all den andliga mat ni behöver. Ni är mätta och andligt nöjda. Ni har blivit rika och uppför er som kungar. Jag skulle önska att ni redan satt på era troner, så att vi fick sitta där tillsammans med er. Men tyvärr har den tiden inte kommit än, då vi ska regera tillsammans.

⁹ Ibland tror jag att Gud har satt oss apostlar sist i raden. Jag känner mig som en dödsdömd fånge som väntar på avrättning och som visas upp i slutet av segrarens triumftåg, uttittad av både människor och änglar.

¹⁰ Tron har gjort Paulus och Apollos till dårar, säger ni, men naturligtvis är ni själva visa och förståndiga kristna! Vi är svaga, men det är inte ni! Er tänker man väl om, medan man skrattar åt oss.

¹¹ Vi får gå hungriga och törstiga. Vi har inte ens tillräckligt med kläder för att hålla oss varma. Vi blir skickade hit och dit, några egna hem har vi inte.

¹² Vi arbetar hårt med våra händer för att förtjäna vårt uppehälle. Vi välsignar dem som förbannar oss. Vi har tålamod med dem som sårar oss.

¹³ Vi svarar vänligt när man talar illa om oss. Hela tiden har vi behandlats som om vi bara var till besvär, och det enklaste skulle vara att vara av med oss.

¹⁴ Jag skriver inte detta för att få er att skämmas, utan för att varna er och ge er råd, kära barn.

¹⁵ För även om ni har tiotusen andra, som undervisar er om Kristus, så har ni ändå inte många fäder. Det var jag som blev er far i Jesus Kristus. Jag var den förste som berättade för er om honom och som fick er att ta emot honom.

¹⁶ Jag ber er att ta mig till föredöme.

¹⁷ Det egentliga skälet till att jag sänder Timotheos till er är att hjälpa er att göra detta. För han är en av dem som jag har vunnit för Kristus, ett älskat och pålitligt Guds barn. Han kommer att påminna er om hur jag undervisar i alla de församlingar som jag besöker.

¹⁸ Jag vet att några av er har blivit högfärdiga, och tror att jag är rädd för att komma och ta itu med er.

¹⁹ Men jag ska komma - och det snart - om Herren tillåter, och då ska jag ta reda på om dessa högfärdiga människor bara är stora i orden eller om de verkligen har Guds kraft.

²⁰ Guds rike är inte bara ord, det är att leva i Guds kraft.

²¹ Vilket väljer ni? Ska jag komma med straff och tillrättavisning, eller ska jag komma med stilla kärlek och mildhet?