Print Page Options

击败亚摩利人

10 耶路撒冷亚多尼‧洗德听见约书亚夺了艾城,彻底毁灭,处置艾城艾城的王像处置耶利哥耶利哥的王一样,又听见基遍的居民与以色列人立了和约,住在他们中间, 耶路撒冷人就很惧怕,因为基遍是一座大城,如京城一样,比艾城更大,并且城内的人都是勇士。 耶路撒冷亚多尼‧洗德派人去见希伯仑何咸耶末毗兰拉吉雅非亚伊矶伦底璧,说: “求你们上来帮助我,我们好攻打基遍,因为它与约书亚以色列人立了和约。” 于是五个亚摩利王,就是耶路撒冷王、希伯仑王、耶末王、拉吉王和伊矶伦王,联合上去,率领他们所有的军队,对着基遍安营,要攻打基遍

基遍人就派人到吉甲的营中约书亚那里,说:“不要袖手不顾你的仆人,求你赶快上来拯救我们,帮助我们,因为住山区亚摩利人的诸王已经联合来攻击我们。” 于是约书亚和所有跟他一起作战的士兵,以及大能的勇士,从吉甲上去。 耶和华对约书亚说:“不要怕他们, 因为我已将他们交在你手里,他们没有一人能在你面前站立得住。” 约书亚就连夜从吉甲上去,猛然袭击他们。 10 耶和华使他们在以色列人面前溃乱。约书亚基遍大大击杀他们,在伯‧和仑的上坡路上追赶他们,击杀他们,直到亚西加玛基大 11 他们在以色列人面前逃跑。正在伯‧和仑下坡的时候,耶和华从天上降下大冰雹[a]在他们身上,直降到亚西加,打死他们。被冰雹打死的,比以色列人用刀杀死的还多。

12 当耶和华将亚摩利人交给以色列人的那一日,约书亚向耶和华说话,在以色列人眼前说:

“太阳啊,停在基遍
月亮啊,停在亚雅仑谷。”
13 太阳就停住,月亮就止住,
直到国家向敌人报仇。

这事岂不是写在《雅煞珥书》上吗?太阳停在天空当中,没有急速落下,约有一整天。 14 在这日以前,这日以后,耶和华听人的声音,没有像这日的,这是因为耶和华为以色列作战。 15 约书亚和跟他一起的以色列众人回到吉甲的营中。

生擒亚摩利的五王

16 那五个王逃跑,躲在玛基大洞里。 17 有人告诉约书亚说:“那五个王已经找到了,都躲在玛基大洞里。” 18 约书亚说:“你们把几块大石头滚到洞口,派人在那里看守他们。 19 你们却不可停留,要追赶你们的仇敌,从后面攻击他们,不让他们进到自己的城镇,因为耶和华—你们的 神已经把他们交在你们手里。” 20 约书亚以色列人彻底击败他们,直到把他们灭尽,只剩下少许的人逃进坚固的城。 21 众百姓就安然回到玛基大营中[b],到约书亚那里。没有人敢向以色列人饶舌。

22 约书亚说:“打开洞口,把那五个王从洞里带出来,到我这里。” 23 众人就这样做,把那五个王,就是耶路撒冷王、希伯仑王、耶末王、拉吉王和伊矶伦王,从洞里带出来,到约书亚那里。 24 他们带出那五个王到约书亚那里的时候,约书亚就召了以色列众人来,对和他同去的军官说:“你们近前来,把脚踏在这些王的颈项上。”他们就近前来,把脚踏在这些王的颈项上。 25 约书亚对他们说:“你们不要惧怕,也不要惊惶。当刚强壮胆,因为耶和华必这样处置你们要攻打的所有仇敌。” 26 随后,约书亚把这五个王杀死,挂在五棵树上。他们就被挂在树上,直到晚上。 27 日落的时候,约书亚吩咐人把尸首从树上取下来,丢在他们躲过的洞里,把几块大石头放在洞口,直存到今日。

攻取更多的城镇

28 当日,约书亚夺了玛基大,用刀击杀城中的人和王,把城中所有人完全灭尽,没有留下一个幸存者。他处置玛基大王,像从前处置耶利哥王一样。 29 约书亚和跟他一起的以色列众人从玛基大立拿去,攻打立拿 30 耶和华将立拿立拿的王也交在以色列人手里。约书亚攻打这城,用刀击杀了城中所有的人,没有留下一个幸存者。他处置立拿王,像从前处置耶利哥王一样。

31 约书亚和跟他一起的以色列众人从立拿拉吉去,对着拉吉安营,攻打这城。 32 耶和华将拉吉交在以色列人的手里。第二日约书亚就夺了拉吉,用刀击杀了城中所有的人,正如他向立拿一切所做的。 33 那时基色何兰上来帮助拉吉约书亚就把他和他的百姓都击杀了,没有留下一个幸存者。

34 约书亚和跟他一起的以色列众人从拉吉伊矶伦去,对着伊矶伦安营,攻打这城。 35 当日约书亚就夺了城,用刀击杀了城中的人。那日,约书亚把城中所有的人完全灭尽,正如他向拉吉一切所做的。

36 约书亚和跟他一起的以色列众人从伊矶伦希伯仑去,攻打这城, 37 夺了希伯仑,用刀击败希伯仑、它的王和属它的一切城镇,以及城中所有的人;他没有留下一个幸存者,正如他向伊矶伦所做的,把城中所有的人完全灭尽。

38 约书亚和跟他一起的以色列众人回到底璧,攻打这城, 39 夺了底璧和属它的一切城镇,又擒获它的王,用刀把城中所有的人完全灭尽,没有留下一个幸存者。他处置底璧和它的王,像从前处置希伯仑,处置立拿和它的王一样。

40 这样,约书亚击败全地的人,就是山区、尼革夫[c]、低地、山坡的人,和那里的众王,没有留下一个幸存者。他把凡有气息的完全灭尽,正如耶和华—以色列的 神所吩咐的。 41 约书亚加低斯‧巴尼亚攻到迦萨,又攻打歌珊全地,直到基遍 42 约书亚一举击败了这些王,夺了他们的地,因为耶和华—以色列的 神为以色列作战。 43 于是约书亚和跟他一起的以色列众人回到吉甲的营中。

Footnotes

  1. 10.11 “冰雹”:原文是“石头”。
  2. 10.21 七十士译本没有“营中”。
  3. 10.40 “尼革夫”是音译,意思是“旷野干旱的地方”,指“南方之地”;本卷书下同。
'約 書 亞 記 10 ' not found for the version: Chinese New Testament: Easy-to-Read Version.

太阳停止

10 耶路撒冷王亚多尼·洗德听说约书亚夺取并毁灭了艾城,像对付耶利哥和耶利哥王一样对付艾城和艾城的王,又听说基遍人已经跟以色列人立了盟约,住在他们中间, 便大为恐惧。因为基遍是一座大城,宏伟得像座都城,比艾城更大,城中的人都骁勇善战。 耶路撒冷王亚多尼·洗德便派遣使者去见希伯仑王何咸、耶末王毗兰、拉吉王雅非亚和伊矶伦王底璧,说: “求你们上来帮助我攻打基遍,因为这城已经与约书亚和以色列人立了和约。” 这五位亚摩利王便联合起来,率领他们所有的军队在基遍附近扎营,攻打基遍。

基遍人派人去吉甲告诉约书亚说:“住在山区的亚摩利众王正联合起来攻打我们,求你赶快来救我们!不要不顾你的仆人。” 于是,约书亚便率领他的全军,包括所有的精兵,从吉甲上去。 耶和华对约书亚说:“不要害怕,我已经把他们交在你手中,他们没有一人能抵挡你。” 约书亚从吉甲出发,连夜赶路,突袭敌人。 10 耶和华使亚摩利联军阵脚大乱,以色列人就在基遍大败敌军,在去伯·和仑的上坡路上追杀他们,一直追到亚西加和玛基大。 11 敌人在从伯·和仑到亚西加的下坡路上逃窜的时候,耶和华降下大冰雹,被冰雹砸死的人比以色列人用刀杀死的还要多。

12 耶和华将亚摩利人交在以色列人手中,那天约书亚当众向耶和华祷告:

“太阳啊,停在基遍!
月亮啊,停在亚雅仑谷!”
13 果然太阳停住了,
月亮也不动了,
直到以色列人杀败敌人。

《雅煞珥书》记载了这事。约有一天的时间,太阳停留在天空,没有西沉。 14 耶和华这样垂听一个人的祈求是空前绝后的,这是因为耶和华要为以色列争战。

15 后来,约书亚率领以色列军返回了吉甲的营地。

亚摩利五王被杀

16 那五王逃进玛基大的山洞里,躲藏起来。 17 有人告诉约书亚那五个王藏在玛基大的山洞里, 18 约书亚便下令说:“滚几块大石头堵住洞口,派人看守。 19 你们不可停下来,要继续追杀敌人,不要让他们逃回城,你们的上帝耶和华已经把他们交在你们手中了。” 20 约书亚和以色列人把敌人杀得大败,几乎全军覆没,一些残余都逃进了坚固的城垒。 21 以色列人都安然无恙地回到约书亚驻扎的玛基大营。再也没有人敢威胁以色列人了。

22 约书亚说:“打开洞口,把里面的五个王押出来见我。” 23 众人便把耶路撒冷王、希伯仑王、耶末王、拉吉王、伊矶伦王从洞里押出来,带到约书亚面前。 24 约书亚召来全体以色列人,然后对那些跟他一起出征的将领说:“你们上前来,用脚踏在这些王的颈上。”各将领便照着约书亚的吩咐做了。 25 约书亚对他们说:“你们不要害怕,也不要惊慌,应该刚强勇敢,因为耶和华要使你们所有的仇敌都落此下场。” 26 随后约书亚将这五个王杀死,把尸体分别挂在五棵树上,直到傍晚。 27 日落时,约书亚才下令把尸体放下,丢在他们先前躲藏的山洞里,用大石头堵住洞口,石头至今还在那里。

28 约书亚在当天占领了玛基大,把玛基大王和所有的居民都杀了,一个没留。他对待玛基大王跟以前对待耶利哥王一样。

29 约书亚和以色列军又从玛基大出发,去攻打立拿。 30 耶和华将立拿城和立拿王交在以色列人手中,他们杀了全城的人,一个没留。他们对待立拿王跟以前对待耶利哥王一样。

31 约书亚和以色列军从立拿前往拉吉,他们在城外扎营,攻打拉吉。 32 耶和华将拉吉交在以色列人手中,第二天约书亚便攻占了拉吉,杀了全城的人,就像在立拿所行的一样。 33 基色王何兰前来支持拉吉,结果也被约书亚杀得一个不剩。

34 约书亚又率领以色列全军从拉吉前往伊矶伦,在城外扎营,攻打伊矶伦。 35 他们当天就攻陷该城,杀了城内所有的人,就像在拉吉所行的一样。

36 约书亚和全体以色列人又从伊矶伦去攻打希伯仑。 37 他们攻陷该城及其附属城邑,杀了希伯仑王和城邑中的居民,一个没留,就像在伊矶伦所行的一样。

38 然后,约书亚和全体以色列人再回兵攻打底璧, 39 攻取了该城及其附属城邑,擒获底璧王,杀了城中所有的人,一个没留,就像对待希伯仑、立拿和立拿王一样。

40 这样,约书亚征服了整个地区,包括山区、南地、丘陵和山坡,按照以色列的上帝耶和华的吩咐杀了当地的诸王和所有的居民,一个没留。 41 约书亚征服了各地,从加低斯·巴尼亚到加萨,歌珊全境,直到基遍。 42 约书亚能一鼓作气杀败诸王,征服他们的土地,都是因为有以色列的上帝耶和华为以色列人争战。 43 之后,约书亚率领以色列人回到吉甲的营地。

太陽停止

10 耶路撒冷王亞多尼·洗德聽說約書亞奪取並毀滅了艾城,像對付耶利哥和耶利哥王一樣對付艾城和艾城的王,又聽說基遍人已經跟以色列人立了盟約,住在他們中間, 便大為恐懼。因為基遍是一座大城,宏偉得像座都城,比艾城更大,城中的人都驍勇善戰。 耶路撒冷王亞多尼·洗德便派遣使者去見希伯崙王何咸、耶末王毗蘭、拉吉王雅非亞和伊磯倫王底璧,說: 「求你們上來幫助我攻打基遍,因為這城已經與約書亞和以色列人立了和約。」 這五位亞摩利王便聯合起來,率領他們所有的軍隊在基遍附近紮營,攻打基遍。

基遍人派人去吉甲告訴約書亞說:「住在山區的亞摩利眾王正聯合起來攻打我們,求你趕快來救我們!不要不顧你的僕人。」 於是,約書亞便率領他的全軍,包括所有的精兵,從吉甲上去。 耶和華對約書亞說:「不要害怕,我已經把他們交在你手中,他們沒有一人能抵擋你。」 約書亞從吉甲出發,連夜趕路,突襲敵人。 10 耶和華使亞摩利聯軍陣腳大亂,以色列人就在基遍大敗敵軍,在去伯·和崙的上坡路上追殺他們,一直追到亞西加和瑪基大。 11 敵人在從伯·和崙到亞西加的下坡路上逃竄的時候,耶和華降下大冰雹,被冰雹砸死的人比以色列人用刀殺死的還要多。

12 耶和華將亞摩利人交在以色列人手中,那天約書亞當眾向耶和華禱告:

「太陽啊,停在基遍!
月亮啊,停在亞雅崙谷!」
13 果然太陽停住了,
月亮也不動了,
直到以色列人殺敗敵人。

《雅煞珥書》記載了這事。約有一天的時間,太陽停留在天空,沒有西沉。 14 耶和華這樣垂聽一個人的祈求是空前絕後的,這是因為耶和華要為以色列爭戰。

15 後來,約書亞率領以色列軍返回了吉甲的營地。

亞摩利五王被殺

16 那五王逃進瑪基大的山洞裡,躲藏起來。 17 有人告訴約書亞那五個王藏在瑪基大的山洞裡, 18 約書亞便下令說:「滾幾塊大石頭堵住洞口,派人看守。 19 你們不可停下來,要繼續追殺敵人,不要讓他們逃回城,你們的上帝耶和華已經把他們交在你們手中了。」 20 約書亞和以色列人把敵人殺得大敗,幾乎全軍覆沒,一些殘餘都逃進了堅固的城壘。 21 以色列人都安然無恙地回到約書亞駐紮的瑪基大營。再也沒有人敢威脅以色列人了。

22 約書亞說:「打開洞口,把裡面的五個王押出來見我。」 23 眾人便把耶路撒冷王、希伯崙王、耶末王、拉吉王、伊磯倫王從洞裡押出來,帶到約書亞面前。 24 約書亞召來全體以色列人,然後對那些跟他一起出征的將領說:「你們上前來,用腳踏在這些王的頸上。」各將領便照著約書亞的吩咐做了。 25 約書亞對他們說:「你們不要害怕,也不要驚慌,應該剛強勇敢,因為耶和華要使你們所有的仇敵都落此下場。」 26 隨後約書亞將這五個王殺死,把屍體分別掛在五棵樹上,直到傍晚。 27 日落時,約書亞才下令把屍體放下,丟在他們先前躲藏的山洞裡,用大石頭堵住洞口,石頭至今還在那裡。

28 約書亞在當天佔領了瑪基大,把瑪基大王和所有的居民都殺了,一個沒留。他對待瑪基大王跟以前對待耶利哥王一樣。

29 約書亞和以色列軍又從瑪基大出發,去攻打立拿。 30 耶和華將立拿城和立拿王交在以色列人手中,他們殺了全城的人,一個沒留。他們對待立拿王跟以前對待耶利哥王一樣。

31 約書亞和以色列軍從立拿前往拉吉,他們在城外紮營,攻打拉吉。 32 耶和華將拉吉交在以色列人手中,第二天約書亞便攻佔了拉吉,殺了全城的人,就像在立拿所行的一樣。 33 基色王何蘭前來支持拉吉,結果也被約書亞殺得一個不剩。

34 約書亞又率領以色列全軍從拉吉前往伊磯倫,在城外紮營,攻打伊磯倫。 35 他們當天就攻陷該城,殺了城內所有的人,就像在拉吉所行的一樣。

36 約書亞和全體以色列人又從伊磯倫去攻打希伯崙。 37 他們攻陷該城及其附屬城邑,殺了希伯崙王和城邑中的居民,一個沒留,就像在伊磯倫所行的一樣。

38 然後,約書亞和全體以色列人再回兵攻打底璧, 39 攻取了該城及其附屬城邑,擒獲底璧王,殺了城中所有的人,一個沒留,就像對待希伯崙、立拿和立拿王一樣。

40 這樣,約書亞征服了整個地區,包括山區、南地、丘陵和山坡,按照以色列的上帝耶和華的吩咐殺了當地的諸王和所有的居民,一個沒留。 41 約書亞征服了各地,從加低斯·巴尼亞到加薩,歌珊全境,直到基遍。 42 約書亞能一鼓作氣殺敗諸王,征服他們的土地,都是因為有以色列的上帝耶和華為以色列人爭戰。 43 之後,約書亞率領以色列人回到吉甲的營地。

Amoreerna besegras

10 (A) Men Adoni-Sedek,[a] kungen i Jerusalem, fick höra att Josua hade intagit Ai och vigt det åt förintelse, och att han hade gjort med Ai och dess kung på samma sätt som han gjort med Jeriko och dess kung, och att invånarna i Gibeon hade ingått fred med Israel och fick bo mitt ibland dem. Adoni-Sedek och hans folk var mycket rädda, för Gibeon var en stor stad, som en av kungastäderna, större än Ai, och alla dess män var tappra krigare.

Därför sände Adoni-Sedek, kungen i Jerusalem, bud till kung Hoham i Hebron, till kung Piram i Jarmut, till kung Jafia i Lakish och till kung Debir i Eglon och lät säga: ”Kom upp till mig och hjälp mig så att vi kan slå gibeoniterna, för de har ingått fred med Josua och Israels barn.” Då samlades de fem amoreiska kungarna – kungen i Jerusalem, kungen i Hebron, kungen i Jarmut, kungen i Lakish och kungen i Eglon – och drog upp dit med alla sina härar och belägrade Gibeon och angrep det.

Men gibeoniterna sände bud till Josua i lägret vid Gilgal: ”Dra inte bort din hand från dina tjänare, utan kom upp till oss fort och rädda oss och hjälp oss. Kungarna över amoreerna som bor i bergsbygden har alla förenat sig mot oss.”

Då drog Josua dit från Gilgal med allt sitt krigsfolk och alla sina tappraste krigare. (B) Herren sade till Josua: ”Var inte rädd för dem, för jag har gett dem i dina händer. Ingen av dem ska kunna stå dig emot.” Efter att ha ryckt fram hela natten från Gilgal kom Josua plötsligt över dem.

10 (C) Och Herren lät dem drabbas av panik inför Israel och tillfogade dem ett stort nederlag vid Gibeon och förföljde dem på vägen upp till Bet-Horon och dödade dem ända till Aseka och Mackeda. 11 (D) Och när de under sin flykt för Israel hade kommit till sluttningen som går ner från Bet-Horon, lät Herren stora stenar falla över dem från himlen, hela vägen till Aseka, så att de dog. De som dödades genom hagelstenarna var fler än de som Israels barn dödade med svärd.

Solen står stilla

12 På den dagen då Herren gav amoreerna i israeliternas våld talade Josua till Herren inför hela Israel:

”Sol, stå stilla i Gibeon,

    måne, i Ajalons dal!”

13 (E) Och solen stod stilla

        och månen blev stående
    tills folket hade hämnats
        på sina fiender.

Detta står skrivet i ”Den redliges bok[b]”. Solen blev stående mitt på himlen och gjorde sig ingen brådska att gå ner för att fullborda dagen. 14 Aldrig har någon dag varit som denna, varken förr eller senare, då Herren lyssnade till en mans ord. Herren stred för Israel.

15 Sedan vände Josua med hela Israel tillbaka till lägret vid Gilgal.

Amoreiska kungar tillfångatas

16 Men de fem kungarna flydde och gömde sig i grottan vid Mackeda. 17 När Josua fick höra att man funnit de fem kungarna gömda i grottan vid Mackeda, 18 sade han: ”Vältra stora stenar framför grottöppningen och sätt folk där för att bevaka dem. 19 Men ni andra, stanna inte utan förfölj era fiender och förgör dem som blir efter. Låt dem inte komma in i sina städer, för Herren er Gud har gett dem i er hand.”

20 När Josua och Israels barn hade tillfogat dem ett mycket stort nederlag och dödat dem – utom några som lyckades rädda sig och komma in i de befästa städerna – 21 vände allt folket välbehållet tillbaka till Josua i lägret vid Mackeda. Ingen vågade säga ett ord mot Israels barn.

22 Då sade Josua: ”Öppna ingången till grottan och för ut de fem kungarna ur grottan till mig.” 23 De gjorde så och förde ut de fem kungarna från grottan till honom: Jerusalems kung, Hebrons kung, Jarmuts kung, Lakishs kung och Eglons kung. 24 När de hade fört ut kungarna till Josua, kallade han till sig alla Israels män och sade till befälhavarna för krigsfolket som hade varit med honom: ”Kom fram och sätt era fötter på dessa kungars nackar.” De kom fram och satte sina fötter på deras nackar.[c] 25 Sedan sade Josua till dem: ”Var inte rädda eller förskräckta, utan var starka och frimodiga. Så här ska Herren göra med alla fiender som ni kommer i strid med.” 26 (F) Därefter högg Josua ihjäl dem och hängde upp dem på fem pålar, och där fick de hänga till kvällen[d]. 27 Men vid solnedgången togs de på Josuas befallning ner från pålarna och kastades in i grottan där de hade varit gömda. Framför ingången till grottan lade man stora stenar som ligger kvar där än i dag.

Städerna i söder erövras

28 Den dagen intog Josua Mackeda[e] och slog dess invånare och kung med svärd. Han vigde dem åt förintelse, alla som var därinne, och lät ingen komma undan. Han gjorde med kungen i Mackeda så som han hade gjort med kungen i Jeriko.

29 Därefter drog Josua med hela Israel från Mackeda till Libna och stred mot Libna. 30 Herren gav också Libna och dess kung i Israels hand och de slog invånarna med svärd, alla som var därinne, och lät ingen komma undan. Han gjorde med dess kung på samma sätt som han hade gjort med kungen i Jeriko.

31 Sedan drog Josua med hela Israel från Libna till Lakish och belägrade och stred mot det. 32 Herren gav Lakish i Israels hand, så att de intog staden på andra dagen. De slog dess invånare med svärd, alla som var därinne, så som de hade gjort med Libna.

33 Då drog Horam, kungen i Gezer, upp för att hjälpa Lakish. Men Josua slog honom och hans folk och lät ingen av dem komma undan.

34 Från Lakish drog Josua med hela Israel till Eglon, och de belägrade och angrep det. 35 De intog det samma dag och slog dess invånare med svärd. Alla som var därinne vigde han åt förintelse den dagen, så som han hade gjort med Lakish.

36 Sedan drog Josua med hela Israel från Eglon upp till Hebron och stred mot det. 37 Och de intog staden och slog dess invånare och dess kung med svärd, likaså alla dess lydstäder och alla som var i dem. Han lät ingen komma undan, så som han hade gjort med Eglon. Han vigde staden åt förintelse med alla som var därinne.

38 Därefter vände Josua med hela Israel tillbaka till Debir och stred mot det. 39 Han intog det med dess kung och alla dess lydstäder, och de slog deras invånare med svärd. De vigde alla som var därinne åt förintelse. Ingen lät han komma undan. Han gjorde med Debir och dess kung så som han hade gjort med Hebron och som han hade gjort med Libna och dess kung.

40 (G) Så erövrade Josua hela landet, Bergsbygden, Negev, Låglandet och Bergssluttningarna och slog alla kungar där, ingen lät han komma undan. Han vigde allt som andades åt förintelse, så som Herren, Israels Gud, hade befallt. 41 (H) Josua slog allt som fanns mellan Kadesh-Barnea och Gaza, liksom hela landet Goshen[f] ända till Gibeon. 42 Alla dessa kungar och deras land intog Josua på en gång, för Herren, Israels Gud, stred för Israel. 43 Sedan återvände Josua med hela Israel till lägret vid Gilgal.

Footnotes

  1. 10:1 Adoni-Sedek   Betyder ”min herre är rättfärdighet” (jfr kung Melki-Sedek i 1 Mos 14:18).
  2. 10:13 Den redliges bok   Hebr. ”Jashars bok”. Troligen en poetisk skildring av forna hjältedåd som inte bevarats (även citerad i 2 Sam 1:18).
  3. 10:24 fötter på … nackar   En sed även belagd hos assyrierna. På så sätt blev de besegrade fienderna ”som en pall” under segrarens fötter (jfr Ps 110:1).
  4. 10:26 till kvällen   Upphängda kroppar skulle begravas samma dag (5 Mos 21:23, jfr Joh 19:31).
  5. 10:28 Mackeda etc   De erövrade städerna låg alla sydväst om Jerusalem.
  6. 10:41 Goshen   Område med betesmark i södra Israel (jfr 15:51) som kan ha fått sitt namn från det mer kända Goshen i Egypten där israeliternas hjordar fick beta (1 Mos 46:34).