2 Korintierbrevet 2
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
2 Jag bestämde mig alltså för att inte resa till er, för att inte göra er ledsna igen. 2 Om jag nämligen först hade gjort er ledsna, hur skulle någon då kunna göra mig glad, förutom den som jag gjort ledsen? 3 Därför skrev jag som jag gjorde, så att jag sedan skulle kunna komma utan att bli ledsen över dem som borde göra mig glad. Jag är säker på att min glädje är allas er glädje. 4 Oerhört nedtryckt och med tungt hjärta var det som jag skrev till er, och jag grät medan jag gjorde det. Jag ville ju inte göra er ledsna, utan ville bara att ni skulle förstå hur mycket jag älskar er.
Förlåt den som har syndat
5 Om någon har orsakat sorg, så är det inte mig han har gjort ledsen utan er alla, åtminstone i viss mån, för att inte gå till någon överdrift. 6 Men nu har han blivit tillräckligt straffad av de flesta av er. 7 Nu är det i stället dags att förlåta och uppmuntra, så att han inte blir totalt deprimerad. 8 Därför uppmanar jag er att ni visar honom all den kärlek ni kan.
9 När jag skrev till er gjorde jag det för att se om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allting. 10 Om ni förlåter någon, så gör jag det också. Och det jag har förlåtit, ifall jag nu har haft något att förlåta, har jag gjort för er skull inför Kristus, 11 för att inte Satan ska överlista oss. Vi vet ju vad han är ute efter.
Paulus besök i Troas och Makedonien
12 När jag kom till Troas med evangeliet om Kristus, öppnade Herren många möjligheter för mig. 13 Men jag kände mig hela tiden orolig, eftersom jag inte fann min bror Titus där.[a] Därför tog jag farväl av dem och reste vidare till Makedonien.
Paulus uppdrag
14 Men lovad vare Gud, som alltid leder oss i Kristus triumftåg och genom oss överallt sprider välluktande rökelsedoft från kunskapen om honom. 15 Vi är doften om Kristus inför Gud bland dem som blir räddade och bland dem som går förlorade, 16 en dödens doft till död för de senare, och en livets doft till liv för de förra.[b]
Men vem är då värdig att utföra ett sådant arbete? 17 Vi är ju inte som många andra som bjuder ut Guds ord för egen vinnings skull. Nej, vi förkunnar Kristus oförfalskat, inför Gud, utsända av honom.
2 Korinthierbrevet 2
Svenska 1917
2 Jag satte mig nämligen i sinnet att jag icke åter skulle komma till eder med bedrövelse.
2 Ty om jag bedrövade eder, vem skulle då bereda mig glädje? Månne någon annan än den som genom mig hade blivit bedrövad?
3 Och vad jag skrev, det skrev jag, för att jag icke vid min ankomst skulle få bedrövelse från dem som jag borde få glädje av. Ty jag har den tillförsikten till eder alla, att min glädje är allas eder glädje.
4 Och det var i stor nöd och hjärteångest, under många tårar, som jag skrev till eder, icke för att I skullen bliva bedrövade, utan för att I skullen förstå den synnerliga kärlek som jag har till eder. Paulus' andra brev till korintierna, 2 Kapitlet Paulus förklarar att en viss syndare må efter utståndet straff få förlåtelse; han tackar Gud, som låter evangelium gå fram i segertåg, omgivet av Kristi kunskaps rökelsedoft, till vars spridande Paulus har undfått skicklighet av Gud.
5 Men om en viss man har vållat bedrövelse, så är det icke särskilt mig han har bedrövat, utan eder alla, i någon mån -- för att jag nu icke skall tala för strängt.
6 Nu är det likväl nog med den näpst som han har fått mottaga från de flesta bland eder.
7 I mån alltså nu tvärtom snarare förlåta och trösta honom, så att han icke till äventyrs går under genom sin alltför stora bedrövelse.
8 Därför uppmanar jag eder att fatta gemensamt beslut om att bemöta honom med kärlek.
9 Ty när jag skrev, var det just för att få veta huru I skullen hålla provet, huruvida I voren lydiga i allting.
10 Den som I förlåten något, honom förlåter ock jag, likasom jag också förut, om jag har haft något att förlåta, har inför Kristi ansikte förlåtit det för eder skull.
11 Jag vill nämligen icke att vi skola lida förfång av Satan; ty vad han har i sinnet, därom äro vi icke i okunnighet.
12 Jag kom till Troas för att förkunna evangelium om Kristus, och en dörr till verksamhet i Herren öppnades för mig;
13 men jag fick ingen ro i min ande, ty jag fann icke där min broder Titus. Jag tog då avsked av dem som voro där och begav mig till Macedonien.
14 Men Gud vare tack, som i Kristus alltid för oss fram i segertåg och genom oss allestädes utbreder hans kunskaps vällukt!
15 Ty vi äro en Kristi välluktande rökelse inför Gud, både ibland dem som bliva frälsta och ibland dem som gå förlorade.
16 För dessa senare äro vi en lukt från död till död; för de förra äro vi en lukt från liv till liv. Vem är nu skicklig härtill?
17 Jo, vi förfalska ju icke av vinningslystnad Guds ord, såsom så många andra göra; utan av rent sinne, drivna av Gud, förkunna vi ordet i Kristus, inför Gud.
歌 林 多 後 書 2
Chinese New Testament: Easy-to-Read Version
2 所以我下定决心，下一次去拜访你们时，不再让你们悲伤。 2 如果我让你们悲伤，那么谁能使我幸福呢？只有你们才能让我高兴—而我却引起你们的悲伤。 3 我为此原因写过信给你们，以便我到你们那里时不会让那些应该使我幸福的人令我悲伤。我肯定你们所有的人都会分享我的快乐。 4 我以前给你们写信时，心里充满了痛苦和忧伤，流了许多眼泪。但我写信不是要使你们悲伤，而是要使你们知道我是多么地爱你们。
宽恕犯错的人
5 如果有人令人悲伤，他不是针对我，而是针对你们大家的，至少在某种程度上是这样。 6 你们大部分人给他的惩罚已经够了。 7 现在应该宽恕他、鼓励他，免得他承受太大的痛苦，使他彻底绝望。 8 所以我请求你们向他证实你们对他的爱。 9 我给你们写信的原因就是要看你们是否经得起考验，是否事事顺从。 10 如果你们宽恕谁，我就宽恕谁。如果我有所宽恕，那是我在基督面前为你们而宽恕的， 11 我这么做，为的是不让撒旦占上风，因为我们对他的企图很清楚。
上帝引导我们战胜困难
12 我去特罗亚传播基督福音时，尽管主在那里为我敞开了道路， 13 但是，我还是很不安，因为我没有在那里找到我的兄弟提多。于是，我就告辞，前往马其顿去了。
14 但是，感谢上帝。通过基督上帝总是引导我们走在胜利的行列中，并且通过我们，把关于对他的认识就像芬芳的香气传遍各地。 15 我们是基督奉献给上帝的芬芳香气，弥漫在得救和趋向毁灭的人之中。 16 对于那些趋向毁灭的人来说，我们是导致死亡的臭气，但是对于那些得救的人，我们是带来生命的馨香。那么谁能胜任这项工作呢？ 17 我们没有像许多人那样以出卖上帝的信息来赢利，绝对没有！而是像上帝派遣的人那样，在基督里在上帝面前、在真理之中讲话。
2 Corinthians 2
Amplified Bible
Reaffirm Your Love
2 But I made up my mind not to grieve you with another painful visit. 2 For if I cause you grief [by a well-deserved rebuke], who then provides me enjoyment but the very one whom I have made sad? 3 And I [a]wrote this same thing to you, so that when I came, I would not be filled with sorrow by those who ought to make me glad, for I trusted in you and felt confident that my joy would be shared by all of you. 4 For I wrote to you out of great distress and with an anguished heart, and with many tears, not to cause you sorrow but to make you realize the [overflowing] love which I have especially for you.
5 But if [b]someone has caused [all this] sorrow, he has caused it not to me, but in some degree—not to put it too severely—[he has distressed and grieved] all of you. 6 For such a one this punishment by the majority is sufficient, 7 so instead [of further rebuke, now] you should rather [graciously] forgive and comfort and encourage him, to keep him from being overwhelmed by excessive sorrow. 8 Therefore I urge you to reinstate him in your affections and reaffirm your [c]love for him. 9 For this was my purpose in writing, to see if you would stand the test, whether you are obedient and committed to following my instruction in all things. 10 If you forgive anyone anything, I too forgive [that one]; and what I have forgiven, if I have forgiven anything, has been for your sake in the presence of [and with the approval of] Christ, 11 to keep Satan from taking advantage of us; for we are not ignorant of his schemes.
12 Now when I arrived at Troas to preach the good news of Christ, even though a door [of opportunity] opened for me in the Lord, 13 my spirit could not rest because I did not find my brother Titus there; so saying goodbye to them, I left for Macedonia.
14 But thanks be to God, who always leads us in triumph in Christ, and through us spreads and makes evident everywhere the sweet fragrance of the knowledge of Him. 15 For we are the sweet fragrance of Christ [which ascends] to God, [discernible both] among those who are being saved and among those who are perishing; 16 to the latter one an aroma from death to death [a fatal, offensive odor], but to the other an aroma from life to life [a vital fragrance, living and fresh]. And who is adequate and sufficiently qualified for these things? 17 For we are not like many, [acting like merchants] peddling God’s word [shortchanging and adulterating God’s message]; but from pure [uncompromised] motives, as [commissioned and sent] from God, we speak [His message] in Christ in the sight of God.
Footnotes
- 2 Corinthians 2:3 Many scholars believe the contents of the communication to which Paul refers in this verse are implied within vv 5-11, and again in 7:5-12.
- 2 Corinthians 2:5 The incident and offender to which Paul is referring is unclear, but it may have involved some affront or challenge to Paul’s position or authority during his visit to Corinth.
- 2 Corinthians 2:8 The key to understanding this and other statements about love is to know that this love (the Greek word agape) is not so much a matter of emotion as it is of doing things for the benefit of another person, that is, having an unselfish concern for another and a willingness to seek the best for other believers.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 2004 by World Bible Translation Center
Copyright © 2015 by The Lockman Foundation, La Habra, CA 90631. All rights reserved.
