金像和火窑

尼布甲尼撒王造了一尊高二十七米、宽二点七米的金像,立在巴比伦省的杜拉平原。 他派人召集总督、行政官、省长、谋士、库房官、审判官、司法官及各省的所有官员,前来参加他所立之像的奉献礼。 于是总督、行政官、省长、谋士、库房官、审判官、司法官及各省的官员齐来参加尼布甲尼撒王所立之像的奉献礼,站在那像面前。

传令官大声宣布说:“各族、各邦、各语种的人啊,王有令, ‘你们一听见角、笛、弦琴、竖琴、瑟、笙等各种乐器奏响,就要叩拜尼布甲尼撒王所立的金像。 不叩拜的人必立刻被抛进烈焰熊熊的火窑。’” 于是,各族、各邦、各语种的人一听见角、笛、弦琴、竖琴、瑟等各种乐器的声音,就都叩拜尼布甲尼撒王所立的金像。

那时,有几个占星家前来控告犹大人。 他们对尼布甲尼撒王说:“愿王万岁! 10 王啊,你曾下令,角、笛、弦琴、竖琴、瑟、笙等各种乐器一奏响,每个人都要叩拜金像。 11 不叩拜的人必被扔进烈焰熊熊的火窑。 12 然而,王啊,有几个犹大人,就是王委派负责巴比伦省事务的沙得拉、米煞、亚伯尼歌,却不理会你的命令,不事奉你的神明,也不祭拜你立的金像。” 13 尼布甲尼撒王勃然大怒,下令将沙得拉、米煞、亚伯尼歌带来。于是他们被带到王面前。 14 尼布甲尼撒问他们:“沙得拉、米煞、亚伯尼歌啊,你们真的不事奉我的神明,不祭拜我立的金像吗? 15 现在你们准备好,一听见角、笛、弦琴、竖琴、瑟、笙等各种乐器的声音,就要叩拜我造的像。不然,必立刻将你们扔进烈焰熊熊的火窑。那时什么神明能从我手中救你们呢?”

16 沙得拉、米煞、亚伯尼歌答道:“尼布甲尼撒啊,我们无需为此事回答你。 17 王啊,我们若真被扔进烈焰熊熊的火窑,我们所事奉的上帝必能救我们脱离火窑,祂必从你手中救我们。 18 即或不然,王啊,你要明白,我们也不会事奉你的神明或祭拜你立的金像。”

19 尼布甲尼撒怒气填胸,向沙得拉、米煞、亚伯尼歌大发雷霆,下令将火窑烧得比平时热七倍, 20 又命令军中的勇士将沙得拉、米煞、亚伯尼歌绑起来,扔进烈焰熊熊的火窑。 21 这三人穿着外袍、裤子等衣物,戴着头巾,被绑着扔进烈焰熊熊的火窑。 22 因为王的命令紧急,窑烧得非常热,火焰烧死了那些抬沙得拉、米煞、亚伯尼歌的人。 23 沙得拉、米煞、亚伯尼歌三人被绑着落入烈焰熊熊的火窑。

24 这时,尼布甲尼撒王惊奇地跳起来,问谋士:“我们绑起来扔进火里的不是三个人吗?”他们答道:“王啊,是的。” 25 王说:“看啊,我见有四个人在火中走来走去,没有被绑着,也没有被烧伤,第四个人的面貌好像神明的儿子。”

26 于是,尼布甲尼撒走近火窑的门,喊道:“至高上帝的仆人沙得拉、米煞、亚伯尼歌啊,出来吧,到这里来吧。”沙得拉、米煞、亚伯尼歌便从火中出来。 27 那些总督、行政官、省长和王的谋士上前围观,见火焰没有烧伤他们的身体,他们的头发没有烧焦,衣服没有烧坏,身上甚至没有火燎的气味。 28 尼布甲尼撒说:“沙得拉、米煞、亚伯尼歌的上帝当受称颂!祂差遣天使拯救那些信靠祂的仆人。他们无视王命,宁肯死也不供奉、祭拜其他神明。 29 现在我下令,不论何民、何邦、何族,若毁谤沙得拉、米煞、亚伯尼歌的上帝,必被碎尸万段,他们的家必沦为废墟,因为没有别的神明能这样施行拯救。” 30 于是,王让沙得拉、米煞、亚伯尼歌在巴比伦省身居高位。

金像和火窯

尼布甲尼撒王造了一尊高二十七米、寬二點七米的金像,立在巴比倫省的杜拉平原。 他派人召集總督、行政官、省長、謀士、庫房官、審判官、司法官及各省的所有官員,前來參加他所立之像的奉獻禮。 於是總督、行政官、省長、謀士、庫房官、審判官、司法官及各省的官員齊來參加尼布甲尼撒王所立之像的奉獻禮,站在那像面前。

傳令官大聲宣佈說:「各族、各邦、各語種的人啊,王有令, 『你們一聽見角、笛、弦琴、豎琴、瑟、笙等各種樂器奏響,就要叩拜尼布甲尼撒王所立的金像。 不叩拜的人必立刻被拋進烈焰熊熊的火窯。』」 於是,各族、各邦、各語種的人一聽見角、笛、弦琴、豎琴、瑟等各種樂器的聲音,就都叩拜尼布甲尼撒王所立的金像。

那時,有幾個占星家前來控告猶大人。 他們對尼布甲尼撒王說:「願王萬歲! 10 王啊,你曾下令,角、笛、弦琴、豎琴、瑟、笙等各種樂器一奏響,每個人都要叩拜金像。 11 不叩拜的人必被扔進烈焰熊熊的火窯。 12 然而,王啊,有幾個猶大人,就是王委派負責巴比倫省事務的沙得拉、米煞、亞伯尼歌,卻不理會你的命令,不事奉你的神明,也不祭拜你立的金像。」 13 尼布甲尼撒王勃然大怒,下令將沙得拉、米煞、亞伯尼歌帶來。於是他們被帶到王面前。 14 尼布甲尼撒問他們:「沙得拉、米煞、亞伯尼歌啊,你們真的不事奉我的神明,不祭拜我立的金像嗎? 15 現在你們準備好,一聽見角、笛、弦琴、豎琴、瑟、笙等各種樂器的聲音,就要叩拜我造的像。不然,必立刻將你們扔進烈焰熊熊的火窯。那時什麼神明能從我手中救你們呢?」

16 沙得拉、米煞、亞伯尼歌答道:「尼布甲尼撒啊,我們無需為此事回答你。 17 王啊,我們若真被扔進烈焰熊熊的火窯,我們所事奉的上帝必能救我們脫離火窯,祂必從你手中救我們。 18 即或不然,王啊,你要明白,我們也不會事奉你的神明或祭拜你立的金像。」

19 尼布甲尼撒怒氣填胸,向沙得拉、米煞、亞伯尼歌大發雷霆,下令將火窯燒得比平時熱七倍, 20 又命令軍中的勇士將沙得拉、米煞、亞伯尼歌綁起來,扔進烈焰熊熊的火窯。 21 這三人穿著外袍、褲子等衣物,戴著頭巾,被綁著扔進烈焰熊熊的火窯。 22 因為王的命令緊急,窯燒得非常熱,火焰燒死了那些抬沙得拉、米煞、亞伯尼歌的人。 23 沙得拉、米煞、亞伯尼歌三人被綁著落入烈焰熊熊的火窯。

24 這時,尼布甲尼撒王驚奇地跳起來,問謀士:「我們綁起來扔進火裡的不是三個人嗎?」他們答道:「王啊,是的。」 25 王說:「看啊,我見有四個人在火中走來走去,沒有被綁著,也沒有被燒傷,第四個人的面貌好像神明的兒子。」

26 於是,尼布甲尼撒走近火窯的門,喊道:「至高上帝的僕人沙得拉、米煞、亞伯尼歌啊,出來吧,到這裡來吧。」沙得拉、米煞、亞伯尼歌便從火中出來。 27 那些總督、行政官、省長和王的謀士上前圍觀,見火焰沒有燒傷他們的身體,他們的頭髮沒有燒焦,衣服沒有燒壞,身上甚至沒有火燎的氣味。 28 尼布甲尼撒說:「沙得拉、米煞、亞伯尼歌的上帝當受稱頌!祂差遣天使拯救那些信靠祂的僕人。他們無視王命,寧肯死也不供奉、祭拜其他神明。 29 現在我下令,不論何民、何邦、何族,若譭謗沙得拉、米煞、亞伯尼歌的上帝,必被碎屍萬段,他們的家必淪為廢墟,因為沒有別的神明能這樣施行拯救。」 30 於是,王讓沙得拉、米煞、亞伯尼歌在巴比倫省身居高位。

Konung Nebukadnessar lät göra en gyllene bildstod, sextio alnar hög och sex alnar bred; den lät han ställa upp på Duraslätten i Babels hövdingdöme.

Och konung Nebukadnessar sände åstad och lät församla satraper, landshövdingar och ståthållare, fogdar, skattmästare, domare, lagtolkare och alla andra makthavande i hövdingdömena, för att de skulle komma till invigningen av den bildstod som konung Nebukadnessar hade låtit ställa upp.

Då församlade sig satraperna, landshövdingarna och ståthållarna, fogdarna, skattmästarna, domarna, lagtolkarna och alla andra makthavande i hövdingdömena till invigningen av den bildstod som konung Nebukadnessar hade låtit ställa upp och när de så stodo framför den bildstod som Nebukadnessar hade låtit ställa upp,

utropade en härold med hög röst: »Detta vare eder befallt, I folk och stammar och tungomål:

När I hören ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare, säckpipor och allahanda andra instrumenter, skolen I falla ned och tillbedja den gyllene bildstod som konung Nebukadnessar har låtit ställa upp.

Men den som icke faller ned och tillbeder, han skall i samma stund kastas i den brinnande ugnen.»

Så snart nu allt folket hörde ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare och allahanda andra instrumenter, föllo de alltså ned, alla folk och stammar och tungomål, och tillbådo den gyllene bildstod som konung Nebukadnessar hade låtit ställa upp.

Men strax därefter kommo några kaldeiska män fram och anklagade judarna.

De togo till orda och sade till konung Nebukadnessar: Må du leva evinnerligen, o konung!

10 Du, o konung, har givit befallning att alla människor, när de hörde ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare, säckpipor och allahanda andra instrumenter, skulle falla ned och tillbedja den gyllene bildstoden,

11 och att var och en som icke fölle ned och tillbåde skulle kastas i den brinnande ugnen.

12 Men nu äro här några judiska män, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, vilka du har förordnat att förvalta Babels hövdingdöme. Dessa män hava icke aktat på dig, o konung. De dyrka icke dina gudar; och den gyllene bildstod som du har låtit ställa upp tillbedja de icke.»

13 Då befallde Nebukadnessar i vrede och förbittring att man skulle föra fram Sadrak, Mesak och Abed-Nego. Och när man hade fört fram männen inför konungen,

14 talade Nebukadnessar till dem och sade: »Är det av förakt som I, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, icke dyrken mina gudar och icke tillbedjen den gyllene bildstod som jag har låtit ställa upp?

15 Välan, allt må vara gott, om I ären redo, att när I hören ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare, säckpipor och allahanda andra instrumenter, falla ned och tillbedja den bildstod som jag har låtit göra. Men om I icke tillbedjen, då skolen I i samma stund bliva kastade i den brinnande ugnen; och vilken är väl den gud som då kan rädda eder ur min hand?»

16 Då svarade Sadrak, Mesak och Abed-Nego och sade till konungen: »O Nebukadnessar, vi behöva icke giva dig något svar på detta.

17 Om vår Gud, den som vi dyrka, förmår rädda oss, så skall han ock rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, o konung.

18 Men om han icke vill det, så må du veta, o konung, att vi ändå icke dyrka dina gudar, och att vi icke vilja tillbedja den gyllene bildstod som du har låtit ställa upp.»

19 Då uppfylldes Nebukadnessar av vrede mot Sadrak, Mesak och Abed-Nego, så att hans ansikte förvandlades. Och han hov upp sin röst och befallde att man skulle göra ugnen sju gånger hetare, än man någonsin hade sett den vara.

20 Och några handfasta män i hans här fingo befallning att binda Sadrak, Mesak och Abed-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen.

21 Så blevo dessa med sina underkläder, livrockar, mössor och andra kläder bundna och kastade i den brinnande ugnen.

22 Men eftersom konungens befallning hade varit så sträng, och ugnen därför hade blivit så övermåttan starkt upphettad, blevo de män som förde Sadrak, Mesak och Abed-Nego ditupp själva dödade av eldslågorna,

23 vid det att de tre männen Sadrak, Mesak och Abed-Nego bundna kastades ned i den brinnande ugnen.

24 Då blev konung Nebukadnessar förskräckt och stod upp med hast och frågade sina rådsherrar och sade: »Var det icke tre män som vi läto kasta bundna i elden? De svarade och sade till konungen: »Jo förvisso, o konung.»

25 Han fortfor och sade: »Och ändå ser jag nu fyra män, som gå lösa och lediga inne i elden, och ingen skada har skett dem; och den fjärde ser så ut, som vore han en gudason.»

26 Därefter trädde Nebukadnessar fram till öppningen på den brinnande ugnen och hov upp sin röst och sade: »Sadrak, Mesak och Abed-Nego, I den högste Gudens tjänare kommen hitut.» Då gingo Sadrak, Mesak och Abed-Nego ut ur elden.

27 Och satraperna, landshövdingarna och ståthållarna och konungens rådsherrar församlade sig där, och fingo då se att elden icke hade haft någon makt över männens kroppar, och att håret på deras huvuden icke var svett, och att deras kläder icke hade blivit skadade; ja, man kunde icke ens känna lukten av något bränt på dem.

28 Då hov Nebukadnessar upp sin röst och sade: »Lovad vare Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, som sände sin ängel och räddade sina tjänare, vilka så förtröstade på honom, att de överträdde konungens befallning och vågade sina liv för att icke nödgas dyrka eller tillbedja någon annan gud än sin egen Gud!

29 Och härmed giver jag nu befallning att vilken som helst av alla folk och stammar och tungomål, som säger något otillbörligt om Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, han skall huggas i stycken, och hans hus skall göras till en plats för orenlighet; ty ingen gud finnes, som så kan hjälpa som denne.

30 Därefter lät konungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego komma till stor ära och makt i Babels hövdingdöme. Daniel, 4 Kapitlet Skrivelse från konung Nebukadnessar rörande hans dröm om det avhuggna trädet.

31 Konung Nebukadnessar till alla folk och stammar och tungomål som finnas på hela jorden. Mycken frid vare med eder!

32 Jag har funnit för gott att härmed kungöra de tecken och under som den högste Guden har gjort med mig.

33 Ty stora äro förvisso hans tecken, och mäktiga äro hans under. Hans rike är ett evigt rike, och hans välde varar från släkte till släkte.