⁴ Hör detta, ni som står efter den fattiges liv
och vill göra slut på de olyckliga i landet,
⁵ ni som säger:
    "När är nymånadsdagen förbi
så att vi får sälja säd,
    och sabbaten
så att vi får öppna vårt sädesförråd?
Då skall vi göra efa-måttet mindre
    och höja priset
och förfalska vågen
    så att den visar orätt vikt.
⁶ Då skall vi köpa de utblottade för pengar
och den fattige för ett par skor.
    Och spillsäden skall vi då sälja som säd."

⁷ Herren har svurit vid Jakobs stolthet:
Aldrig skall jag glömma någon av deras gärningar.
⁸ Skulle inte landet darra när sådant sker,
och skulle inte alla dess invånare sörja?
Skulle inte hela landet höja sig som Nilen
och röras upp och åter sjunka som Egyptens flod?

⁹ Det skall ske på den dagen,
    säger Herren, Herren,
att jag skall låta solen gå ner vid middagstid
och lägga landet i mörker mitt på ljusa dagen.
¹⁰ Jag skall förvandla era högtider till sorg
och alla era sånger till klagovisor.
    Jag skall klä allas höfter med säcktyg
och göra alla huvuden skalliga.
    Jag skall låta det bli som när man sörjer ende sonen
och låta det sluta som en bitter dag.

¹¹ Se, dagar skall komma,
    säger Herren, Herren,
då jag skall sända hunger i landet,
    inte en hunger efter bröd,
inte en törst efter vatten,
    utan efter att höra Herrens ord.
¹² De skall driva omkring från hav till hav
och springa hit och dit från norr till öster
för att söka efter Herrens ord,
    men de skall inte finna det.
¹³ På den dagen
    skall vackra unga kvinnor
och unga män
    tyna bort av törst,
¹⁴ de som nu svär vid Samariens skam^[a],
och säger: "Leve din gud, Dan!"
    och: "Leve vägen till Beer-Sheba!"
De skall falla och inte mer resa sig.