Matteus 27

Svenska Folkbibeln

Jesus utlämnas till Pilatus

27 Tidigt på morgonen beslöt alla översteprästerna och folkets äldste att de skulle döda Jesus. ² De lät binda honom, förde bort honom och utlämnade honom till Pilatus,^[a] landshövdingen.

Judas tar sitt liv

³ Men då Judas, som hade förrått Jesus, såg att Jesus var dömd, ångrade han sig och lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste ⁴ och sade: "Jag har syndat och förrått oskyldigt blod." De svarade: "Vad rör det oss? Du vill se det så." ⁵ Då kastade han silvermynten i templet och gav sig av. Sedan gick han och hängde sig. ⁶ Översteprästerna tog mynten och sade: "Det är inte tillåtet att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspengar." ⁷ Och de beslöt att för dessa pengar köpa Krukmakar- åkern till begravningsplats för främlingar. ⁸ Därför kallas den åkern än i dag Blodsåkern. ⁹ Då uppfylldes det som var sagt genom profeten Jeremia: Och jag tog de trettio silvermynten, det pris som Israels barn hade satt på honom som hade värderats, ^{[b] 10} och jag gav dem som betalning för Krukmakaråkern, så som Herren hade befallt mig.

Jesus inför Pilatus

¹¹ Jesus ställdes nu inför landshövdingen. Denne frågade honom: "Är du judarnas konung?" Jesus svarade: "Du själv säger det." ¹² Och när översteprästerna och de äldste anklagade honom, svarade han inte. ¹³ Då sade Pilatus till honom: "Hör du inte hur mycket de anklagar dig?" ¹⁴ Men Jesus svarade honom inte med ett enda ord, så att landshövdingen blev mycket förvånad.

¹⁵ Vid högtiden brukade landshövdingen frige en fånge, en som de själva önskade. ¹⁶ Just då hade man en beryktad fånge, som hette Barabbas.^{[c] 17} När de nu var samlade, frågade Pilatus dem: "Vem vill ni att jag skall frige, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?" ¹⁸ Han visste nämligen att det var av avund som de hade utlämnat honom. ¹⁹ Medan Pilatus satt på domarsätet, sände hans hustru bud till honom och lät säga: "Ha ingenting att göra med denne rättfärdige man! Jag har i natt lidit mycket i en dröm för hans skull." ²⁰ Men översteprästerna och de äldste övertalade folkmassan att begära att Barabbas skulle friges och Jesus dödas. ²¹ När landshövdingen frågade dem: "Vilken av de två vill ni att jag skall frige åt er?", svarade de: "Barabbas". ²² Pilatus frågade dem: "Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?" Alla svarade: "Korsfäst honom!" ²³ Han frågade: "Vad har han gjort för ont?" Men de skrek ännu högre: "Korsfäst honom!" ²⁴ Då Pilatus såg att ingenting hjälpte utan att oväsendet bara ökade, tog han vatten och tvättade sina händer i folkets åsyn och sade: "Jag är oskyldig till denne mans blod. Ni får själva svara för det." ²⁵ Allt folket svarade: "Hans blod må komma över oss och över våra barn." ²⁶ Då frigav han Barabbas, men Jesus lät han gissla och utlämnade honom till att korsfästas.

Jesus hånas och misshandlas

²⁷ Därefter tog landshövdingens soldater Jesus med sig in i pretoriet^[d] och samlade hela vaktstyrkan kring honom. ²⁸ De tog av honom kläderna och klädde honom i en röd mantel, ²⁹ vred ihop en krona av törne och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de en käpp. Sedan böjde de knä inför honom och hånade honom och sade: "Leve judarnas konung!" ³⁰ Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. ³¹ När de hade hånat honom, tog de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom till att korsfästas.

Jesus korsfästes

³² På vägen ut fann de en man, Simon, från Cyrene.^[e] Honom tvingade de att bära hans kors. ³³ Och när de kom till den plats som kallas Golgata - det betyder huvudskalleplats - ³⁴ gav de honom vin att dricka blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka. ³⁵ När de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. ³⁶ Sedan satt de där och vaktade honom. ³⁷ Över hans huvud hade man satt upp anklagelsen mot honom. Där stod skrivet: "Detta är Jesus, judarnas konung."

³⁸ Tillsammans med honom korsfästes två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra. ³⁹ De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet ⁴⁰ och sade: "Du som bryter ner templet och bygger upp det på tre dagar, hjälp dig själv, om du är Guds Son, och stig ner från korset!" ⁴¹ Också översteprästerna och de skriftlärda och de äldste gjorde narr av honom och sade: ⁴² "Andra har han hjälpt. Sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels konung. Han må nu stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. ⁴³ Han litar på Gud. Nu får Gud rädda honom, om han har honom kär. Han har ju sagt: Jag är Guds Son." ⁴⁴ På samma sätt blev han också hånad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.

Jesus dör

⁴⁵ Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen. ⁴⁶ Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eli, Eli, lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?" ^{[f] 47} Några av dem som stod där hörde det och sade: "Han ropar på Elia." ⁴⁸ En av dem sprang genast och tog en svamp, fyllde den med surt vin och fäste den runt ett spö och gav honom att dricka. ⁴⁹ De andra sade: "Låt oss se om Elia kommer och hjälper honom." ⁵⁰ Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan. ⁵¹ Och se, då brast förlåten^[g] i templet i två delar, uppifrån och ända ner, jorden skakade och klipporna rämnade, ⁵² gravarna öppnades, och många heliga som hade insomnat fick liv i sina kroppar. ⁵³ De gick efter hans uppståndelse ut ur gravarna och kom in i den heliga staden och visade sig för många. ⁵⁴ När officeren och de som tillsammans med honom bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, blev de mycket förskräckta och sade: "Denne var verkligen Guds Son."

⁵⁵ Många kvinnor stod där på avstånd och såg på. De hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom. ⁵⁶ Bland dem var Maria från Magdala och Maria, som var Jakobs och Josefs mor, och modern till Sebedeus söner.

Jesus begravs

⁵⁷ När det hade blivit kväll, kom en rik man från Arimatea som hette Josef och som hade blivit en Jesu lärjunge. ⁵⁸ Han gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Pilatus befallde då att han skulle få den. ⁵⁹ Josef tog kroppen, svepte den i rent linnetyg ⁶⁰ och lade den i sin nya grav som han hade låtit hugga ut i klippan. Sedan rullade han en stor sten för ingången till graven och gick därifrån. ⁶¹ Maria från Magdala och den andra Maria var där, och de satt mitt emot graven.

En vaktstyrka bevakar graven

⁶² Nästa dag, som var dagen efter tillredelsedagen,^[h] samlades översteprästerna och fariseerna hos Pilatus ⁶³ och sade: "Herre, vi har kommit att tänka på vad den där villoläraren sade, medan han ännu levde: Efter tre dagar skall jag uppstå. ⁶⁴ Ge därför befallning om att graven blir säkert stängd fram till tredje dagen, så att hans lärjungar inte kommer och stjäl hans kropp och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första." ⁶⁵ Pilatus sade till dem: "Här har ni vaktstyrkan. Gå och bevaka graven så gott ni kan." ⁶⁶ De gick och bevakade graven och förseglade stenen. De satte också ut vakten.